Remember me!

"Everything beckons to us to perceive it, 
murmurs at every turn, "Remember me!"
A day we passed, too busy to receive it,
will yet unlock us all its treasury.

Who shall compute our harvest? Who shall bar
us from the former years, the long-departed?
What have we learnt from living since we started,
except to find in others what we are?

Except to re-enkindle commonplace?
O house, O sloping field, O setting sun!
Your features form into a face, you run,
you cling to us, returning our embrace!

One space spreads through all creatures equally -
inner-world-space. Birds quietly flying go
flying through us. O, I that want to grow!
the tree I look outside at's growing in me!

I have a house within when I need care.
I have a guard within when I need rest.
The love that I have had! - Upon my breast
the beauty of the world clings, to weep there." 

Rainer Marie Rilke

Blues

Det är verkligen svårt att komma ur mina upptrampade hjärnbanor men jag kan trampa nya vidare. Om inte annat kan jag klä ut mig till någon annan inifrån ett tag, ta på mig den här mössan i fantasin, sticka en egen, vara fin. Eller som de säger i Albert Bonniers klassiker-kampanjen med nya snyggpocket: "Gammal ångest. Ny design."

Och jag tror förresten att jag har ordat lite för lite om det här med naturgodis... som egentligen kvalar in bland det bästa jag vet. Min lokala mataffär har nyligen bytt ut Exotic snacks mot det lite mer välsorterade märket Parrots. Här häpnar man inför de nya boxarna som faktiskt är hälften så stora och alltså rymmer dubbelt så många sorter (smart drag där)! Den stora nyheten är väl egentligen de yoghurtöverdragna blåbären. Litet torkat blåbär med yoghurt i klassisk naturgodisstil. Visserligen har jag sedan en tid fullständigt gått ifrån klassiska nötter med choklad till en påskomponering som mest består av japanmix, chilinuts, naturell blandning och en och annan wasabi, men denna nykomling lockade mig tillbaka till den ibland kallade mer godisnära sidan. En hit! som trots kunde ha nått snäppet högre om känslan som stannar kvar efter att ha ätit dem allmänt var mer "blåbär" --- alltså tunnare yoghurtöverdrag, tack.

Om, igen, ensamheten

"Vi är ensamma, men vi saknar inte kommunikationsmöjligheter.

Om vi överväldigas av fasa inför ensamhetens svalg, kommer vi inte att

sträcka oss mot andra, utan klamra oss fast vid dem likt drunknande.

Vi kommer då inte att relatera till andra i fullt medvetande om att de liknar oss

själva, som tänkande och kännande varelser, också ensamma, också rädda."

Irvin Yalom

Papperskroppen

Små rullar kropp. Kroppens historia tänker jag mig lite så här där allt som jag är liksom rullar ihop sig och bildar hålrum eller färgfält eller veck. I vindlingarna i gyri i sulci blir jag jag, den jag är, formas av något till något annat. Kroppstexten skrivs. Du kan läsa mig. Du kan se mig i mina rörelser i mina tankar i mina uttryck i det jag säger i min hals. Läs min journal. Läs mig, tusen gånger. Ur textens själva pappersmateria kommer jag. Ur vecken föds jag. Ihoprullad.