Saker bara händer och jag 1) lyssnar på en annan persons musik i lägenheten och 2) fortsätter stenhårt på min sötebrödsdiet med tårtor, schackrutor och pannkakor. Inget himla surdegsbröd. Surt! Nej sött! Musik och mat är vad man vill läsa om, eller hur? Jag kan inte mycket om någotdera. Jag har aldrig förstått varför jag inte skriver om böcker eller bara skriver om något annat. Vad som borde hända är att jag 3) skriver. Jag kunde skriva lite om hjärnan, om psykologiska rön, skönlitteratur, Sofi Oksanen, Jayne Anne Philipps, Sara Stridsberg, Maja Lundgren, Janet Frame och Doris Lessing, ja, om sådant jag faktiskt kan och tycker om. Jag förstår inte varför det inte händer. I don't get a thing.
fredag 23 april 2010
torsdag 8 april 2010
Snärjiga korta meddelanden
Jag känner mig som en fransk man i blå kostym tillbakalutad i ett önskvärt sällskap, en man som egentligen mest tänker på manater och mediciner.
Och annat.
Jag vill skicka long distance-sms till en satellittelefon ute på Atlanten. Jag har inte ens fått numret - "Nej. Vi kan inte med en massa onödig sms-förbindelse... det får bli om vi förliser, i så fall." - lik förbannat vill jag skriva.
Och skrev jag skulle jag ha skrivit:
Up on melancholy hill
There's a plastic tree
Are you here with me
Just looking out on the day
Of another dream
Well you can't get what you want
But you can get me
So let's set up and see
'Cause you are my medicine
When you're close to me
When you're close to me
So call in the submarine
'Round the world will go
Does anybody know
If we're looking out on the day
Of another dream
If you can't get what you want
Then you come with me
Up on melancholy hill
A manatee?
Just looking out on the day
When you're close to me
When you're close to me
When you're close to me
Jag tänker på orden snärj, snärja, snärjig, på snärjd. Att vara insnärjd, snärjd i ett nät, jag tänker på att fastna i ett fiskenät eller på att vilja vara någons nät eller beroendeframkallade piller. Sådär nu blev det ju fantstiskt krystat och uppsnärjt i det blå. Precis som inlägg ska vara och tankar ofta blir.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)