Panda Sex

http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7250657.stm

Nio månader i departementet Î.

Så är det nu jag ska känna födslovärkar måhända? Lite moderskänslor inför staden kanske om man med moderskänslor menar att man på något vänster älskar den även då man ibland frågar sig om kärleken verkligen är besvarad. Varför Paris, varför gör du så här mot mig? Sluta regna snälla rara, sluta vara grå och tråkig, sluta snälla. Sluta blöta mina alla mina skor. Sluta vara så dyr! Måste du verkligen skrämma mig med storm? Dra inte hit fullt så många turister som fyller upp trottoarerna. Åh, jag skulle bli glad om du ville försöka vara lite mer som på sextiotalet i dessa filmer som du tvingar mig att gå på kväll efter kväll eftersom vädret inte tillåter något annat. Bli vår! Bli vår! Och Paris, bry dig inte om att jag ser rätt så nöjd ut när jag fäller upp paraplyet mellan bion och métron trots allt, blunda när du ser att jag och Raphaële trotsar allt och delar på en flaska mosserande en sen tisdag i Jardin de Tuilerie, låtsas inte om mitt trivsamma strosande. Putain, Paris, jag kan inte vara arg på dig för jag klarar inte av det som jag skulle vilja.

Sju månader i departementet I.

Bodil har bott nio år i Frankrike och har handlat på det lilla köpcentret nära staden nära Nantes i över två år. Vad fort tiden går för Bodil tänker jag, redan två år sedan hon bytte departement, och sedan tänker jag att vad fort tiden går för mig med.

Read my fortune in my métrocard

Det går ut om några minuter. Metrokortet. Merde. Jag vill inte köpa ett nytt och jag vill tro att det är vår nu, att det är en cykelvår, en vélibvår då jag ska bli mer ekonomisk och fit och göra saker som jag vill ha dem. Aime aime, M aime, M M.

Citat

”I vår när allt är klart, skriva ner allt jag känner. Småsaker huller om buller. [...] När allt är färdigt: skriva huller om buller. Som det faller mig in.” Albert Camus

Bon bah, enfin, bref. Bonaparte.

Om jag igår var lite sävlig och hade en dag som mest bestod i att först klanta till det, försova mig, missa grammatikklassen, hastigt ta métron till 5:e arrondissementet, komma något oförberedd till en uppsats om föreläsningarna som tillsist gick ganska bra, småfilosofera sig genom denna senaste, tänka lite på Napoléon Bonaparte, beundra kvinnorna under revolutionen en smula, gå hem, laga spagetti, runda av med fromage blanc, försöka ta sig iväg til Friskis, ge upp, knata över till tvätteriet istället, tvätta kläder, gå hem, ringa några utlandssamtal, torka kläder, försöka gå och lägga mig tidigt och sedan avsluta alltihopa med att sitta och verkligen snyfta framför sista avsnittet på andra säsongen av Sex and The City; om jag igår var lite sävlig är jag idag desto mindre. Skolan är i sluttampen så här alldelles innan slutprovet, men, jobbet, det blev idag allra första dagen. Lovande måste jag säga, mycket lovande. Härligt folk att arbeta med, och nu ska jag bara få in lite rutiner på det jag gör. Än så länge har jag arbetat "i salen" och helt enkelt serverat de varma rätterna, dukat bort brickor och hållt snyggt. Allt iklädd isblå t-shirt. Nu ska jag gå till min älskade sunkiga Friskis-sal som ligger undangömd i en återvändsgränd bredvid Moulin Rouge. Fast, egentligen, nu får det vara slut med alla vardagsbeskrivningar. BON BAH, ENFIN, BREF, som jag skulle uttrycka det här.

S.B.K.

Elin Wägner använde uttrycket Självförsörjande Bildad Kvinna, och idag, när jag satt och och drack en dyr kopp kaffe på ett café mest för att få vara där och läsa ut Pennskaftet, tänkte jag, måtte jag en dag bli en sådan! Inkomstmöjligheterna lågo framför mig, jag satt och väntade på min anställning på Cojean, och nu, i efterhand, kan jag säga att de äro här. Jag har fått anställning på hälsosamfastfoodresturangkedjan Cojean Bon Marché och det känns inget annat än skönt, behövligt och bra. Den ligger på nedre plan i varuhuset Le Bon Marché, att jämföra med NK i Stockholm, och en av fördelarna ("nackdelarna" är att man måste bära isblå t-shirt och gympaskor) är att den vetter mot bokavdelningen, så även om jag inte jobbar där jag kan ju i alla fall snegla ditåt när jag leende bär ut hälsojuicer efter hälsojuicer till de lunchande fransmännen. På tal om Stockholm! Jag har utvecklat en liten stockholmsromantik, mycket på grund av att jag läser böcker som utspelar sig där, och dessutom för att min innan väl utlevda parisromantik känns lite krystad nu här på plats, men nu vill jag dit till allt skandinaviskt och cykla runt och vara bildad, självförsörjande och kvinna, som Martina, Lydia, Cecilia och mitt Pennskaft.

Park Inn

Fem minuter kan vara okej att vänta, femton, jovars, därpå trettio, inte okej, där på trettio till, VAD I... Sen blev det svart, alldeles svart, släckt, inte ens gaten utsatt, destinationen, Charles De Gaulle Paris, puts väck! Ingen vet, men på tavlan står det Cancelled. Inställt på grund av snöstorm. Snökaoset är på Charles De Gaulle men det är inte jag. Jag är här. Rum 411 på Park Inn Kastrup. Vi fick taxi hit, alldeles gratis, ny flight och ny tandkräm. Jag överlever och dessutom har jag träffat tre svenskor som jag tydligen i princip bor granne med. Fyra tjejer fast i hemlandsutlandet framför en liten men kostnadsfri buffé med vin är inte fy skam. Dessutom kan vi träffas igen. Om vi kommer fram. När vi kommer fram. Jag ville egentligen åka tillbaka till Lund men en sådan taxiresa kunde SAS inte bekosta. Synd. Men det är väl inte deras fel att det är snöstorm på Charles De Gaulle. Egentligen.

Snart

Om tva dagar springer jag omkring pa Charles de Gaulle och langtar hem. Nu langtar jag till Charles de Gaulle.

Snart fyra manader har, och fler ska det bli, men ett flyg till Sverige ar precis vad jag behover nu. Lund. Jonkoping. Sno. Mina bocker. Lillasyster. Ljusstakar i alla fonster. Fin mat. SR:s radioteater med Bodil Malmsten. Jag har det bra har men jag ska ta reda pa hur bra det ar hemma.

Jag har kopt lite julklappar, tittat pa tjusiga fransyskor som kopt annu fler. Jag har varit pa bio, saklart, last Margeruite Duras, och varit pa middag hos Hyewon och atit hemgjord koreansk kvalitetsnudelsoppa med pinnar och trevligt sallskap. Gatt till skolan, blivit frisk och forkyld igen. Fatt syn pa den mest fantastiske av fransman nar jag trots regn, en ny forkylning och en forsovning skyndat mig upp for en av stadens kullar till Fransk idéhistoria-forelasningen - jag fick syn pa honom och han pa mig i precis ratt ogonblick for att vika undan och undvika en liten liten gosse i bla basker farande pa en sparkcykel, tjoande, accelerande, ensam... Sacre Bleu! Varit pa biblioteket.

Nu ska jag hem och ata Kanelgifflar som min granne kopt hem till mig fran IKEA. Om jag inte tar vagen forbi Café Matisse for en kaffe och lite kvalitetstid for mig sjalv. Det blir Matisse.