tisdag 26 maj 2009

Väder!

När stormen kom till Paris. När stormen drev in kring midnatt. När helvetet bröt lös. När stormen intog staden efter fyrtioåtta timmars tryckande värme. Stormen vällde in med skyfall, blixtrar och buller som det sig bör och jag öppnade fönstret, slog mig ner, fortsatte läsa Strindbergs Inferno, tänkte männskan har skrivit boken på franska den karl.

måndag 25 maj 2009

Mina Mozarts


28 grader sol och jag står längst fram i en anspråkslös lokal i Hallarna. En timmes gratiskonsert med Thomas, Deck, Laurent och Chistian. Aime. Om jag skulle göra en kompilation skulle definitivt Phoenix vara med, men å andra sidan - musik, vad har jag att tillföra där - någon kompilation av mig kommer det aldrig att bli. Det här är allt annat en en musikblogg och kommer föralltid att vara allt annat än en musikblogg. Kanske att jag någongång kompilerar ihop en lista med böcker som betytt mycket för mig men jag låter projektet sprars just till "någongång". Nu ska jag fortsätta lyssna till Countdown.

Sex och andra katastrofer i departementet Î.

Utomhusbelysningen tänds och släcks på innergården, människor kommer hem och går hemifrån. Innergården andas. Jag kan inte sova.

”Katastrofer behöver man inte oroa sig för, de kommer när de kommer”
THOMAS BERNHARD

Ett citat är det, men inte vet jag för den skull varifrån det kommer. En bok har jag läst av Thomas Bernhard – Skogshuggning – en enda, och inte tror jag det var därur .

Vad finns att göra annat än att öppna ett dokument med arbetsnamnet Sex och andra katastrofer i departementet Î? Alla bra boktitlar är redan tagna, eller så är de inte skrivna än – jo för alltid är det något.

Attendre

Jag har legat vaken hela natten.
Återkom med era ansikten i morgon
eller längre fram, efter krigen,
gärna i Paris!
Jag har legat vaken hela livet.
Vi kommer aldrig att lyckas,
lova mig det!

Giacomettiad av Werner Aspenström

onsdag 13 maj 2009

Nio månader i departementet Î.

Så är det nu jag ska känna födslovärkar måhända? Lite moderskänslor inför staden kanske om man med moderskänslor menar att man på något vänster älskar den även då man ibland frågar sig om kärleken verkligen är besvarad. Varför Paris, varför gör du så här mot mig? Sluta regna snälla rara, sluta vara grå och tråkig, sluta snälla. Sluta blöta mina alla mina skor. Sluta vara så dyr! Måste du verkligen skrämma mig med storm? Dra inte hit fullt så många turister som fyller upp trottoarerna. Åh, jag skulle bli glad om du ville försöka vara lite mer som på sextiotalet i dessa filmer som du tvingar mig att gå på kväll efter kväll eftersom vädret inte tillåter något annat. Bli vår! Bli vår! Och Paris, bry dig inte om att jag ser rätt så nöjd ut när jag fäller upp paraplyet mellan bion och métron trots allt, blunda när du ser att jag och Raphaële trotsar allt och delar på en flaska mosserande en sen tisdag i Jardin de Tuilerie, låtsas inte om mitt trivsamma strosande. Putain, Paris, jag kan inte vara arg på dig för jag klarar inte av det som jag skulle vilja.