Nio månader i departementet Î.

Så är det nu jag ska känna födslovärkar måhända? Lite moderskänslor inför staden kanske om man med moderskänslor menar att man på något vänster älskar den även då man ibland frågar sig om kärleken verkligen är besvarad. Varför Paris, varför gör du så här mot mig? Sluta regna snälla rara, sluta vara grå och tråkig, sluta snälla. Sluta blöta mina alla mina skor. Sluta vara så dyr! Måste du verkligen skrämma mig med storm? Dra inte hit fullt så många turister som fyller upp trottoarerna. Åh, jag skulle bli glad om du ville försöka vara lite mer som på sextiotalet i dessa filmer som du tvingar mig att gå på kväll efter kväll eftersom vädret inte tillåter något annat. Bli vår! Bli vår! Och Paris, bry dig inte om att jag ser rätt så nöjd ut när jag fäller upp paraplyet mellan bion och métron trots allt, blunda när du ser att jag och Raphaële trotsar allt och delar på en flaska mosserande en sen tisdag i Jardin de Tuilerie, låtsas inte om mitt trivsamma strosande. Putain, Paris, jag kan inte vara arg på dig för jag klarar inte av det som jag skulle vilja.