tisdag 15 december 2009

Små katastrofer och stora

"Katastrofer behöver man inte oroa sig över, de kommer när de kommer"
THOMAS BERNHARD

Jag minns när jag var fjortonochnågonting och ung och vacker och satt på det småländska Stadsbibliotektets golv och lånade Bodil Malmsten-böcker. M hade av någon anledning hamnat längst ner på en hylla och av någon anledning hamnade jag där med. Det var bara att slå sig ner eller att stå böjd som en gammal dam. Jag satt där och läste och gjorde alla författare till mina egna fast de inte alls var bara mina. - - - - Sen flyttade jag till Paris och gjorde Paris till bara mitt. - - - - Nu sitter jag här vid Odenplan och tycker att idéen om Odenplan är bara min men det är inte sant. Älskade Odengatan, älskade parken, tvätteriet, älskade kön utanför lila Ma-Yom, Apotektet, Systembolaget, grannens katt, paketuthämtningen, Ica, älskade konditorier, älskade Bodil Malmsten. - - - - Man tror att något är sitt men det är inte sant man tror att man har någon speciell juxtaposition. Man tror att man är hej och du. Men det är inte sant. - - - - För ett tag sen över ett och två och tre glas vin sa min vän i alla fall att jag var den bland dem hon känner som är mest Bodil Malmsten. Det var roligt.

[SMÅ] Och så helt plötsligt, utan att jag hunnit oroa mig ett dugg så börjar de rada upp sig de små katastroferna. Jag missar saker. Jag missar Bodil Malmstens läsning av Proust på Forum. Jag missar en signering och ett författarsamtal men det är ingenting att göra och det är alldeles sant.

[STORA] Det är mycket som händer och det mesta går i ett rasande tempo. Man köper en bok till sin man. Man har en man som ofta nämns i diverse nobelprisspekulationer. Man har Tranströmer till man och man köper en bok och boken är en bok av Herta Müller och boken vill man ha inslagen som julklapp. Jag tar betalt. En kollega slår in. Jag har slagit in en annan bok. Boken ligger på disken i en påse. Kunden som ska ha påsen ska handla något mer. En annan kollega tar över. Jag ska hjälpa en tredje kund. Jag försvinner och kommer tillbaka och då har påsen försvunnit från bänken och min ena kollega vet inte vart och den andra kollegan vänder sig samtidigt om och säger att Herta är inslagen men då är allt redan över, ordningen försvunnen och alla som ska vara kvar är förvunna och allt som ska vara borta är kvar.
- Å NEJ! Tranströmer kommer få bilderboken KLAPPA DJUREN i julklapp!
Allt är redan över och det finns ingenting att göra och det är alldeles sant.

Inga kommentarer: